Press
Recensioner och artiklar 2013 – Maria Stuart
Kristianstadbladet (2013-08-22)
Bannlyst opera får nytt liv i helgen
http://www.kristianstadsbladet.se/noje/bannlyst-opera-far-nytt-liv-i-helgen/
"På fredag och lördag kommer så den sällsynt spelade ”Maria Stuart” av italienske Gaëtano Donizetti till nordostskånska breddgrader. Vid ursprungspremiären bannlystes operan.
– Den var politisk inkorrekt, säger Leena Malkki som spelar Elizabetta.
Operan handlar om de två drottningarna Maria Stuarda (Maria Stuart) och Elizabetta (Elizabeth I) som kämpade om makten över Storbritannien på 1500-talet. Maktkampen slutade med att Maria Stuarda avrättades.
I operan finns det en scen där Maria Stuarda kallar Elizabetta för en ”ful bastard”. Denna replik fick till följd att kungen av Neapel bannlyste Donizettis opera direkt efter genrepet.
Drottningen var nämligen ättling till den riktiga Drottning Elizabeth I och hon svimmade när hon hörde de grova orden. Trots försök att skriva om operan och att sätta upp den i en annan stad, så föll ”Maria Stuart” i glömska i 130 år. På 1950-talet sattes den upp igen och blev då en stor succé.
Förra året spelade Operafabriken Bellini-operan ”Romeo och Julia”. Leena Malkki från den fria operagruppen hittade ”Maria Stuart” i ett operalexikon när hon letade efter en intressant sommaropera till årets turné.
– Vi har lärt oss att det är viktigt att spela operor som inte är på repertoaren så ofta. Något annat än ”Tosca” och ”Madame Butterfly”. Det finns en skattgömma av ospelade operor. Den här är spännande, men ändå lättillgänglig, säger Leena Malkki.
Förra året lekte ni med könsrollerna genom att ha kvinnliga sångare i båda huvudrollerna. Gör ni något liknande i år?
– Det behövs inte för den här operan är spännande som den är. Det är två kvinnor i extrema maktpositioner. De här drottningarna var som halvgudar. Trots att vi har en mera modern kvinnosyn nu finns det ingen kvinna som är i närheten av att ha deras position i dag.
Finns det något annat som skiljer er från andra operasällskap?
– Vi spelar på originalspråk, men har en svensk berättare som förklarar handlingen. På så sätt överbryggar vi språkbarriären, men respekterar ändå kompositörens önskningar.
Lena Malkki tipsar också om den speciella scenografin som bland annat består av tre skärmar med ett skuggspel.
– Och så kommer vi att ha iögonfallande kläder. De är en blandning av nu och då. Tudorstil, fast med jeanstyg.
Operafabrikens uppsättning, ”Maria Stuart” ges på Borgen i Osby nu på fredag 24 augusti. Följt av Kristianstads konserthus den 25 augusti."
Emilia Söelund
Norra Skåne (2013-08-20)
Opera med kärlek och dramatik
Barometern (2013-08-22)
Intimt och förtätat i thrilleraktig opera
http://www.barometern.se/nyheter/intimt-och-fortatat-i-thrillerartad-opera/
Helsingborgs Dagblad (2013-07-29)
Skuggspel vid schavotten
Helsingborgs Dagblad (2013-07-23)
Operadrottningar turnerar genom Skåne
http://www.hd.se/noje/2013/07/23/operadrottningar-turnerar-genom
Sydsvenskan(2013-07-09)
Skånsk sommaropera expanderar
http://www.sydsvenskan.se/2013-07-09/skansk-sommaropera-expanderar
Ystads Allehanda (2013-07-09)
Rörande och övertygande
http://www.ystadsallehanda.se/kultur-och-noje/opera-rorande-och-overtygande/
Kvällsposten – Expressen (2013-07-07)
Maria Stuart bjuder upp till opera för alla
http://www.expressen.se/kvp/kultur/maria-stuart-bjuder-upp-till-opera-for-alla/
Operalogg (blogg) (2013-07-07)
Maria Stuart på Ystads Teater nlev en fin belcanto upplevelse
http://www.operalogg.com/maria-stuart-med-operafabriken-pa-ystad-teaterbelcantoupplevelse/
Ystads Allehanda (2013-07-03)
Bannlyst opera för nu nytt liv
http://www.ystadsallehanda.se/kultur-och-noje/bannlyst-opera-far-nu-nytt-liv/
"Ett fantastiskt gensvar från publiken"
"Malmöbaserade Operafabriken spelar för tredje säsongen opera för publik i Skåne och Kalmar.
I helgen framfördes italienaren Donizettis 1800-talsopera ”Maria Stuart” i Kalmar och slottet är perfekta spelplatsen. Verket är en thriller om makt och konspirationer, kärlek, tro och livsavgörande val. Handlingen utspelas i slutet av 1500-talet. Drottning Elisabeth I av England utmanas av sin kusin Maria Stuart, drottning av Skottland. Vem är den rätta på Englands tron och vilken tro ska segra, den katolska eller den protestantiska. Sången är på italienska med berättarinslag på svenska.
Sång och uttrycksfullt och känsloladdat utspel är av hög kvalitet hos samtliga, men det är drottningarna som dominerar, de två kraftfulla sopranerna Frida Thor Bergström som Maria och Leena Malkki som Elisabetta (Elisabeth). De imponerar med en intensitet som visar deras kamp på liv och död. Maria är huvudperson; hennes inträde i handlingen får en att dra efter andan, vilken auktoritet och närvaro.
Scen är Gröna salens kortända där också musikensemblen sitter. Scenografi och dekor är sparsmakat ren med vita tygskärmar som bakgrund och?med skuggspel som förhöjer dramatiken. De vackra dräkterna har stor betydelse, som den symboliskt röda klänning Maria bär vid sin avrättning, hon blir en martyr för sin katolska tro. Hon döms till döden och slutet med den bedjande Maria inför halshuggningen sker med Gröna salens höga krucifix i bakgrunden och här samverkar rummet och berättelsen till en förtätad stämning. Publiken får också närkontakt med spelet, minspelet hos sångarna blir tydligt och de?ger allt, enkelt men suveränt."
"Med långa radband om nacken och i blodröd klänning står Maria Stuart under vindruskade ekar en kylig kväll på Vita scenen i Lunds Stadspark. Klänningens urringning blottar halsen. Schavotten väntar efter en dödsdom av kusinen, drottning Elisabeth I, och hon ser sårbar ut där hon ber sin sista bön. På detta sätt letar sig Donizettis tragiska opera innanför skinnet på mig framåt finalen. Det är Operafabriken som gör sin tredje sommarproduktion. Därmed bekräftas den lite djärvare repertoarväg man slog in på med förra årets Bellini-verk, I Capuleti e i Montecchi, efter att 2011 ha inlett med ett säkert kort, Mozarts Don Giovanni.
"Maria Stuarda", som italienska titeln egentligen lyder, framförs på det hela taget pietetsfullt, med alla väsentliga arior och körer på plats och med omsorg om, och spänst i den italienska diktionen. Man har valt att använda den lägre originalstämningen (ettstrukna a = 432 Hz), vilket är behagligare för rösten och dessutom ett ”statement” inom musikvärlden.
Operan skildrar kraftmätningen mellan protestantiska Elisabeth och Skottlands katolska drottning Maria Stuart. Donizetti har givit dem varsin musikalisk karaktär som effektfullt fångas upp av sopranen Leena Malkki som Elisabeth och Frida Thor Bergström i titelrollen som Maria, även det en sopranroll. Där Malkki gestaltar med mycket temperament och nerv i sin röst använder Bergström en mer klassisk rondör och förnämhet i sången. Även övriga sångare håller god och jämn klass, liksom de fem musikernas ackompanjemang. Jonas Losciales klarinett bidrar särskilt med musikaliskt måleri.
Eftersom intrigen är komplex ledsagas publiken av en berättare som på svensk vers för handlingen framåt. Maria Orlovskaya, som så småningom även avslöjar en fullödig sopran i en biroll, berättar suggestivt. Även om texten har sina taffligheter förhöjer och stiliserar versformen föreställningen på ett välgörande sätt.
Scenografin inskränks till skuggspel och lätt rekvisita, agerandet är återhållet. Där finns en försynt repsymbolik som kan stå för både fängsel, tvång och tilltrasslade känslor, men det är svårt att urskönja någon tydlig idé kring vad uppsättningen vill säga. När den därtill framförs på italienska och man säger sig arbeta efter mottot ”opera för alla” har man onekligen ett pedagogiskt problem. Just kvällen i Lund lever man upp till mottot i dess enklaste mening, eftersom föreställningen är gratis. Men ett tillgängliggörande fullt ut kräver lite mer."
Åsa Mälhammar
"Malmöbaserade operasällskapet Operafabriken har hittat sin nisch. För tredje sommaren i rad turnerar de i Sydsverige och väcker gamla musikdramer till liv."
"... När Operafabriken ger sig på Donizettis tragiska ”Maria Stuarda” förfogar man också över två goda krafter i titelrollen och som Drottning Elisabetta: Leena Malkki och Frida Thor Bergström. Två drottningars genomträngande gestaltade, karaktärsstarka kraftmätning."
"Gaetano Donizetti(1797-1848), född och död i italienska Bergamo, är ständigt populär med främst tre av sina många operor, de komiska "Kärleksdrycken" och "Don Pasquale" och den tragiska "Lucia di Lammermoor". Till dem som spelas då och då hör tre operor med engelska 1500-talsdrottningar inblandade, tillkomna vid samma tid som "Kärleksdrycken" och "Lucia di Lammermoor", på 1830-talet.
Av dem har Operafabriken valt "Maria Stuarda" med premiär på Ystads Teater och en sommarturné till ett tiotal platser i Skåne samt en avstickare till Kalmar.
"Maria Stuarda" gav Donizetti besvär med censuren. Och han var oförsiktig nog att ge två sopraner huvudroller i samma opera. Inför premiären hatade de varandra på riktigt och det blev slagsmål.
Det som driver handlingen framåt i "Maria Stuarda" är rivaliteten mellan kusinerna och drottningarna Elisabeth av England och Maria Stuart av Skottland. Denna hålls fängslad av Elisabeth, som efter politiska, religiösa och erotiska komplikationer, skriver under en dödsdom mot sin kusin.
I Operafabrikens uppsättning är scenografin minimal. Det visuella intrycket förmedlas av de tidstrogna dräkterna. Till skillnad från Skånska Operan som spelar på svenska sjunger man på originalspråket, italienska. För att hjälpa publiken att följa med kommer det med jämna mellanrum in en berättare, sopranen Maria Orlovskaja som också gör rollen Anna som Marias förtrogna, och talar
på svenska om vad som händer, på rimmad vers. Ett lyckat grepp.
Sångarlaget är väl samspelt på god vokal nivå, med Frida Thor Bergström i titelrollen och Leena Malkki som Elisabeth. Rollen som Cecil, som vill att Maria skall röjas ur vägen, görs av Jacob Lech, Leicester, Marias vän, av Henrik Lagercrantz, och Talbot, hennes fångvaktare och biktfar, av David Hornwall. Spelet är lite stelt i början, men vid den stora uppgörelsen mellan Elisabeth och Maria hettar det till och i slutakten gör Leena Malkki med en varm, mjuk sopranstämma en rörande och mycket övertygande tolkning av Maria inför väntan på avrättningen.
Det ges få tillfällen att uppleva Donizettis "Maria Stuarda" och så har det varit. 1835 gav den berömda sopranen Maria Malibran sex föreställningar. Sedan dröjde det till 1958 innan operan återupplivades i Bergamo. På 70-talet tog sig Joan Sutherland, Montserrat Caballé och Beverly Sills an den. 1987 hittade Anders Wiklund i en privat samling i Stockholm Donizettis manuskript till "Maria Stuarda". 1980 gjorde Stockholmsoperan en uppsättning byggd på detta värdefulla fynd med Lena Nordin i titelrollen. Så det gäller att passa på."
Kjell A. Johansson
"Den skånska säsongen för sommaroperor är i gång. Först ut är tämligen färska Operafabriken, som med sin uppsättning av Gaetano Donizettis musikaliskt intagande "Maria Stuart" är en dag tidigare ute på turné än sin med behag åldrade folk-operakollega - och konkurrent? - Skånska Operan.
Giuseppe Bardari står för det melodramatiska librettot, baserat på Schillers klassiska drama om två historiska kvinnors blodiga rivalitet om makten och kärleken. Om man bara bortser från den smått absurda upplevelsen av att se och höra mäktiga brittiska regenter som Elisabet I och Maria Stuart intrigera på smäktande italienska, och av att den sistnämnda här framstår som något av ett katolskt helgon, erbjuder den mogna kompositionen rikligt med örongodis.
Ty på Ystads Teater handlar det främst om musik!
Henrik Anderssons sparsamma regi, liksom den rudimentära scenbilden och Josefin Sandlings diskret vackra och symboliskt genomsyrade kostymdesign, håller en låg profil och riktigt anstränger sig för att inte stå i vägen för den musikaliska upplevelsen. Men som å andra sidan inte heller lyfter fram eller fördjupar den gestaltade intrigen i någon större utsträckning. Nej, på Ystads Teater får Donizetti själv stå för de decimerade fiolerna, vilket orkestermässigt resulterat i en kammarensemble (pianokvartett plus klarinett) under kapellmästare Samuel Magnussons ledning.
De två kvinnliga huvudrollerna tar i Frida Thor Bergströms (Maria Stuart) och konstnärlige ledaren Leena Malkkis (Elisabet) gestalter den dominerande plats på scen som dramat kräver. Tillsammans bär de upp föreställningen med sina respektive sopranstämmor - den förras sensibla fraseringar mot den senares mäktiga röstomfång - medan kärleksobjektet, earlen av Leicester (Henrik Lagercrantz), med sin hjältetenor i vardande ambivalent pendlar mellan de två kvinnornas starka motpoler.
Föreställningen sjungs på italienska, men med hjälp av Maria Orlovskaya, som i scenbytena kliver ur sin roll som Maria Stuarts sällskapsdam för att sammanfatta det intrikata händelseförloppet med berättande inslag på svenska, räddar man folkoperatanken och lever upp till sin paroll: Opera för alla!
Martin Lagerholm
"Nu är operasommaren 2013 i full gång. Först ut här i Skåne var Söderbergs version av Händels fyra timmars äventyr, Alcina dock nedkortad till hälften. Andra efterlängtade operaupplevelse blev Operafabrikens version av Donizettis Maria Stuarda som dock här kallas för Maria Stuart.
Librettot bygger ju på en pjäs med samma namn av Friedrich Schiller. Även här handlar det om en förkortad version och det var inget som gjorde upplevelsen sämre snarare tvärtom. Det viktiga är ju att förståelsen för verket som helhet inte minskas. För mig är det dessutom musiken och sångarinsatserna som är viktigast för min upplevelse.
Det var en intressant och intelligent uppsättning som regissören Henrik Andersson ansvarade för och den scenografiska lösningen var helt anpassat för den valda berättelsen och insatt i sitt historiska tid i form av ett skuggspel. Fyndigt och förmodligen helt nödvändigt för en turnerande uppsättning.
För det musikaliska svarade en kvintett under ledning av kapellmästaren Samuel Magnusson och det lät mycket bra om dem. Det känns dessutom bra att de fria grupperna i ökad utsträckning satsar på fler musiker än bara en ensam pianist. Visst det fungerar oftast alltid utmärkt med en pianist, men självfallet blir den musikaliska upplevelsen snäppet bättre med en välspelande kvintett.
Det lät mycket bra också på det sångliga planet och Leena Malki och Frida Thor Bergström lyckades väl med att överträffa förra årets uppsättning Bellinis Romeo och Julia. En angenäm upplevelse var det att för första gången på lyssna på den ryska sopranen Maria Orlovskaya som därutöver även svarade för presentationen av handlingen på scenen. Även i år handlar det om belcanto på mycket hög nivå och får gälla som ett helhetsintryck av kvällen.
Till den positiva upplevelsen bidrog två sångare som jag visserligen har hört i andra sammanhang men detta var nog första gången som jag fått uppleva dem i ett längre verk. Ja, jag tänker på Henrik Lagercrantz till vardags tenor i Malmö Operakör och basbarytonen, David Hornwall.
Båda herrarna imponerade och det känns riktigt bra att få möjlighet att uppleva dem på detta sätt. Jacob Lech är en för mig helt ny förmåga och därför är det alltid svårare att bedöma hans insatser, men hans sånginsats var helt OK, men hans sceniska förmåga lämnar något i övrigt att önska.
Henrik Lagercrantz var för övrigt den enda som vid applådtacket fick en stor bukett blommor och det får ju ändå betraktas som ytterst välförtjänt då han verkligen lyckades att som det heter måla med rösten. David Hornwall sjöng med all önskvärd pondus och visade samtidigt sin mjuka sida i andra aktens duett med Maria Stuart.
Sammanfattningsvis anser jag att det var en mycket fin operaupplevelse och särskilt gäller detta andra akten då såväl musiken som sången nådde högre nivåer utan att för den sakens skull ha några speciella invändningar mot första akten.
Missa inte tillfället till en fin belcanto-upplevelse missa inte Operafabrikens version av Maria Stuart."
Mogens Andersson
På fredag har ”Maria Stuart” av Gaëtano Donizetti premiär på Ystads teater. Vid ursprungspremiären bannlystes operan.
– Den var politisk inkorrekt, säger Leena Malkki som spelar Elizabetta.
Operan handlar om de två drottningarna Maria Stuarda och Elisabetta som kämpade om makten över Storbritannien på 1500-talet. En maktkamp som slutade med att Maria Stuarda avrättades.
”Ful bastard”
I operan finns det en scen där Maria Stuarda kallar Elizabetta för en ”ful bastard”. Denna replik fick till följd att kungen av Neapel bannlyste Donizettis opera direkt efter genrepet. Drottningen var nämligen ättling till den riktiga Drottning Elisabet och hon svimmade när hon hörde de grova orden. Trots försök att skriva om operan och att sätta upp den i en annan stad, så föll ”Maria Stuart” i glömska i 130 år. På 1950-talet sattes den upp igen och blev då en stor succé.
Ville ha variation
Leena Malkki från den fria operagruppen Operafabriken hittade ”Maria Stuart” i ett operalexikon, när hon letade efter en intressant sommaropera. Förra året spelade Operafabriken Bellini-operan Romeo och Julia.
– Vi har lärt oss att det är viktigt att spela operor som inte är på repertoaren så ofta. Något annat än Tosca och Madame Butterfly. Det finns en skattgömma av ospelade operor. Den här är spännande, men ändå lättill-v gänglig, säger Leena Malkki.
Förra året lekte ni med könsrollerna genom att ha kvinnliga sångare i båda huvudrollerna. Gör ni något liknande i år?
– Det behövs inte för den här operan är spännande som den är. Det är två kvinnor i extrema maktpositioner. De här drottningarna var som halvgudar. Trots att vi har en mera modern kvinnosyn nu finns det ingen kvinna som är i närheten av att ha deras position i dag.
Finns det något annat som skiljer er från andra operasällskap?
– Vi spelar på originalspråk, men har en svensk berättare som förklarar handlingen. På så sätt överbryggar vi språkbarriären, men respekterar ändå kompositörens önskningar.
Lena Malkki tipsar också om den speciella scenografin som bland annat består av tre skärmar med ett skuggspel.
– Och så kommer vi att ha iögonfallande kläder. De är en blandning av nu och då. Tudorstil, fast med jeanstyg."
Emilia Söelund
Recensioner och artiklar 2013 – Julgala med operaglans
Helsingborgs Dagblad (2013-12-30)
Västra Karups kyrka blir operafabrik
http://www.hd.se/lokalt/bastad/2013/12/12/v-karups-kyrka-blir-operafabrik
Ystads Allehanda (2013-12-20)
Vill nå ut till alla
http://www.ystadsallehanda.se/kultur-och-noje/vi-vill-na-ut-till-alla/
"Tre sopraner, två tenorer och en vass pianist på komp. Så ser laguppställningen ut på Operafabrikens pågående julturné, som når Södra Mellby kyrka på lördag.
På tenorsidan hittar vi Operafabrikens Jacob Wistrand samt turnéns inbjudna stjärna Erland Hagegård. Sopranerna är Frida Thor Bergström, Susanne Larsson och Leena Malkki-Guignard. För kompet står Elena Jordan, till vardags pianist vid Malmö opera.
Det är första gången den Malmöbaserade fria operagruppen Operafabriken gör en sådan satsning.
–Hittills har vi enbart producerat sommaroperor. Det här är vårt första steg till helårsaktiviteter. Då tänkte vi julkonsert, och att bjuda in en känd artist kan vara en väldigt bra idé, säger Leena Malkki-Guignard, sopran och producent på Operafabriken.
De siktar brett när det gäller målgrupp.
– Att värva folk in till operan är vårt mål och syfte. Vi vill nå ut till alla. Till unga och gamla, både vana operaälskare och nya och ovana operabesökare.
Är det svårt att locka ny publik till opera?
–Jag tror inte att det är så himla svårt egentligen. Men man måste ju förstå att den här klassiska världen har en tendens att försoffa sig och bli lite mossig. Det är viktigt att – utan att behöva klä sig i rosa lack och ha grönt hår – försöka hitta nya vägar att nå ut till folk. Jag är säker på att det finns ett stort intresse för opera. Men det som är viktigt i det här är att dra ut folk till livekonserter.
Varför är det viktigt att uppleva opera live?
– Det är en stor skillnad att uppleva något på datorn och teven, jämfört med att vara i en sal där man har energin från artister av kött och blod, vibrationerna från instrumenten och energin från publiken. Det kan bli en så stark upplevelse. Man kan bli så berörd in i hjärteroten och själen av en sådan upplevelse att det minns man när man dör, på sin dödsbädd. Medan stunderna framför skärmar inte är de man minns.
Leena Malkki-Guignard berättar att de använt sig av crowdfunding för att få till stånd miniturnén. I praktiken innebär det att publiken, för att stödja satsningen, kunde köpa biljetter innan ett visst och tydligt utmärkt datum. Om inte tillräckligt många hade sålts, så hade Operafabriken slopat turnén och gett tillbaka pengarna. Men publiken slöt upp.
– Det har inte provats förr i den klassiska världen. Men jag tror att det kan bli ett väldigt spännande alternativ för arrangörer, och ett sätt att våga satsa på stora arrangemang."
Emil Sandgren