Press
Recensioner och artiklar 2014 – Titus Mildhet
Barometern (2014-08-12)
En storartad föreställning om mod och mildhet
"Operan Titus mildhet är Mozarts sista verk, skrivet 1791. Temat är tidlöst. Hur använder den med makt sin makt, klämd mellan förväntningar och sitt eget förnuft och hjärta?
Malmöbaserade Operafabriken besökte Kalmar i söndags med sin uppsättning. Slottet erbjuder en perfekt spelplats och publiken kom. Scenografin är enkel med associationer till antiken, handlingen har förlagts till 1920-tal med elegant kostym. Sången är på italienska med berättande inslag på svenska. I Gröna salen får publiken nära kontakt med sångarna och kan följa varje minspel. Man sitter tätt inpå och man blir nästan fysiskt delaktig i dramat.
Det är en gripande och vacker föreställning med högspänning rakt igenom.
Jacob Wistrand som Titus imponerar med sin starkt uttrycksfulla tenor. Han gör kejsaren, som är utsatt för en mordkomplott, till en intressant person med sitt dilemma makt och mod.
Sopranen Leena Malkki har ett röstomfång som får en att häpna. Hennes beräknande maktlystna Vitellia har verklig karisma. Stina Schmidt, mezzosopran, gestaltar Sesto, kejsarens vän som för kärleks skull sviker och dödar. En rolltolkning med närvaro och nerv, in i minsta blodfläck på skjortan.
Tomas Öhman som Publio, Titus vän och prefekt, har kraftfull basbaryton, Servilia sjungs av sopranen Emma Frost med fina nyanser. Rebecca Fjällsby, mezzosopran, gör hängivne vännen Annio. Den lilla men effektiva orkestern med violiner, cello, klarinett och piano ger utmärkt stöd till sånginsatserna. En storartad föreställning där publiken visade sin uppskattning med stående ovationer och flera inrop för ensemblen, med Kalmarfödde regissören Niclas Fransson."
Lena Svensson
Svenska Yle (2014-08-14)
Opera för folket i Karis i kväll
http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/14/opera-folket-i-karis-i-kvall
BLT (2014-08-06)
Intimt med Operafabriken
http://svenska.yle.fi/artikel/2014/08/14/opera-folket-i-karis-i-kvall
"En av Mozarts minst spelade operor spelas på lördag i Karlskrona konserthus. Den fria gruppen Operafabriken vill tillgängliggöra operan i ett mindre format, och är i år på turné i Sverige. - I min mening är det Mozarts absolut största opera, säger Leena Malkki, operasångare och producent på Operafabriken.
Titus mildhet skrevs av Wolfgang Amadeus Mozart på beställning för Leopold II:s kröning. Den hade urpremiär i Prag 1791. Där fick den ett ganska dåligt mottagande av hovet som tyckte att operan var för politiskt laddad. Men det ryktet är inte operan värd, menar Leena Malkki. - Mozart älskade opera seria och har en gång sagt att Titus mildhet var hans sanna opera. Vad han menade mer exakt med det vet jag inte, men operan är väldigt lättlyssnad och lätt att ta till sig. Det finns ett ljus i den som är genomgående genom hela operan och den är väldigt berörande. Dessutom har den ett djup och är otroligt spännande. Det är fullspäckat hela tiden och det är fantastisk musik. Jag kan tycka att det i många av Mozarts operor finns tråkiga partier. Men här blir det aldrig så.
Sverigeturné
Handlingen kretsar kring den romerska kejsaren Tito, som är i stånd att välja ut sin blivande hustru och kejsarinna. Han väljer Servila i stället för Vitellia, som är dotter till den tidigare kejsaren. Vitellia blir rasande och övertalar sin älskare tillika Titos bästa vän, Sesto, att mörda Tito. Operafabriken, som startade 2010, reser just nu över hela Sverige med sin föreställning. Fokuset ligger på att nå ut med opera till så många som möjligt. - Tyvärr blir operan mer och mer en trend riktad mot överklassen. Det är en stor sorg. Klassisk musik är varm och fin och talar till oss alla. Många förstagångsbesökare går dessutom oftare på opera på mindre arenor, det tar emot för många att gå på stora konserthus. Och det förstår jag. Det kan lätt bli för högtravande och fisförnämt. Därför är det jätteviktigt för överlevnaden av konstarten att den finns i ett mindre format - som inte blir så pretentiöst. Dessutom är den nära kontakten väldigt viktig - och den finns inte på stora salonger. Operafabrikens föreställning är därför väldigt avskalad. Den största delen i regin har fokuserat på personregi och tvingat sångarna att även bli duktiga skådespelare - ett måste när publiken är nära inpå.
På originalspråk
När Operafabriken kommer till Karlskrona spelas föreställningen på original-språket italienska, men en av skådespelarna kommer kontinuerligt berätta på svenska vad som händer. Det är en lösning för att inte störa sången, men ändå ge möjlighet till extra förståelse. - Jag tycker att man ska läsa på lite innan, antingen googla eller läsa librettot. Det är en gammal tradition som folk alltid använde sig av förr men som försvunnit mer och mer. Men de är lätta att hitta. Kan man historien så är det enklare att koncentrera sig på ett annat sätt än om man behöver titta på en textremsa. Det är lättare att ge sig hän till musiken."
Elin Thornberg
Trelleborgs Allehanda – Ystads Allehanda – Kristianstadbladet (2014-08-06)
Opera Mozart i kammarmusikalisk lyster
http://www.kristianstadsbladet.se/noje/opera-mozart-i-kammarmusikalisk-lyster/
Västra Nyland (2014-08-07)
Operan ska bli folklig igen
http://gamla.vastranyland.fi/kultur/2014-08-07/639911/operan-ska-bli-folklig-igen
HA – Halden (2014-07-16)
Sjalusidrama på festningen
http://www.ha-halden.no/kultur/sjalusidrama-pa-festningen/s/1-2906373-7478937
Sydsvenska Dagbladet (2014-07-16)
Tillrättalagt i Operafabriken
http://www.sydsvenskan.se/2014-07-07/tillrattalagt-i-operafabriken
Sydsvenska Dagbladet (2014-07-06)
En djärv satsning
http://www.skd.se/bloggar/opera/2014/07/06/en-djarv-satsning/
Helsningborgs Dagblad (2014-07-04)
En opera som berör själen
Skånska Dagbladet (2014-07-01)
Opera om godhet i brutal tid
"Omkring 80 operaälskare fyllde Jordbergagodsets före detta stall för att avnjuta ett framförande av Mozarts sista opera, "La Clemenza di Tito". Redan vid ankomsten blev man som förstagångsbesökare imponerad av godsets unika och storslagna miljö. Här i det gamla utrymda herrskapsstallet återuppstod alltså en romersk imperator från antikens dagar omgiven av sitt hov, fast for att markera. det tidlösa i intrigen, valde regissören att förlägga handlingen till sent 1920-tal. Likväl kändes temat kusligt aktuellt; hur kan man bäst bemöta den ondska som breder ut sig i världen, knappast med vedergällande dödsstraff. Grundtexten till denna opera seria verkar vid genomläsningen rätt tung och uppstyltad, men Mozart svänger sitt melodiska trollspö över intrigen och under framförandet växer hos åhöraren en stigande betagenhet. Med sångkraften i de bärande partierna och musikernas pådrivande och imponerande samspel framstod denna opera som ett i sig helgjutet konstverk.
I denna uppsättning blev Mozarts skaparkraft exponerad med en genomlyst kammarmusikalisk lyster. Pregnanta och uttrycksfulla stråkar och en Iivfull klarinett förhöjde högst påtagligt mottagligheten denna nästan magiska operakväll. Särskilt glänsande blev naturligtvis aktsluten när sångsolisterna agerade slutkör i en enkelkvartett, ibland med Titus sjungande bakom kulissen. Rollfigurerna framträdde i övrigt med tydlig och övertygande gestaltning. Under handlingens obevekliga förlopp genomgår den förfördelade och hämndlystna Vitellia en förkrossande men botgörande ruelse; vetskapen att hon för att nå sitt mål måste offra sin älskade Sesto blir till sist en avgörande vändpunkt.
Man kan ju undra varför Mozart lät två mansroller sjungas av sopraner. Kanske eggade det hans skaparkraft att vidga genusperspektivet till något allmänmänskligt. Förutom den rent estetiska behållningen av denna uppsättning, uppstår många funderingar; till exempel hur är det möjligt att drivas till mordförsök på sin bäste vän för att få behålla sin älskades kärlek?
Chansen att få ta del av allt detta yppar sig den 12 augusti, då Operafabriken framträder på Ystad teater med sin mycket se- och hörvärda uppsättning. Där kan deras skönsång komma ännu mer till sin rätt."
Ingvar Wickander
"Raseborgs operaförening har sparat pengar i tre år. Nu är det äntligen dags för den första högklassiga tvåaktaren, Titus mildhet, i Karis.
Den 14 augusti klockan 18.30 kan operaföreningen för femte gången stoltsera med opera live i staden. Denna gång gäller det svenska Operafabrikens produktion Titus mildhet. Den vackra och spännande operan var den sista som Wolfgang Amadeus Mozart komponerade.
Föreningsaktiva, och själv operasångare, Eva Comét tror att Raseborg nu är redo för en första tvåaktare.
– Det här ska bli riktigt spännande. Det följer de tankar jag hade då jag började hämta operaproduktioner till Karis. Då sade många nej, finkulturen ska vara i Ekenäs. Men då vi första gången visade opera på Bio Pallas kom det 200 människor, säger Comét.
Vill sänka tröskeln
Det är inte ovanligt att opera associeras till elitens kultur. Men så har det inte alltid varit. Comét understryker att opera en gång i tiden var som en stor picnic-fest. Hennes vision är att göra operan mer folklig igen.
– Är man inte operafrälst är vägen lång till Helsingfors och det blir en ganska dyr resa. Det är mycket begärt att någon ska sätta ut mycket pengar på någonting man inte vet om man tycker om. Det här handlar om att människor får ta tillbaka sin konst.
Se först, döm sen
Hon har otaliga gånger talat med folk om opera och fått responsen "oj nej, de står där och ylar i timmar". Men då hon frågat om de har varit på opera svarar de nej.
Opera på folkliga arenor har alltid varit Cométs käpphäst. Hon vill sänka tröskeln på olika sätt. Ett första sätt är helt konkret att ordna opera i hemstaden. Ett andra är att använda en stor del av stödet från Svenska kulturfonden till att subventionera biljettpriset. Det ska inte vara oöverkomligt dyrt att gå på opera.
Lyx, men inte lycka.
Raseborgs operaförening har sparat av understöd i tre år för detta ändamål. Tidigare har man bjudit på några egna mindre produktioner, vilket förstås är arbetsamt.
Operafabrikens version av Titus mildhet är förlagd till 1920-talets gyllene miljö, till en omgivning av guld och lyx, men med romerska inslag i scenografin.
Titus mildhet var den sista operan som Mozart komponerade och anses av många var ett av hans mästerverk.
Kärlek och mord
Själva handlingen är en mörk historia.
Titus, den romerske kejsaren, har ratat att ta prinsessan Vitellia som sin hustru, för att i stället föredra Servilia, trolovad till den romerske adelsmannen Annio.
Vitellia blir rasande och lyckas övertala hennes älskare, Sesto, att mörda dennes bäste vän kejsaren Titus.
Verket sjungs på originalspråket italienska med en berättare på svenska."
Johan Kvarnström
"Den romerske kejsaren Titus har bryderier: benåda eller döma hårt, visa upp sin styrka som ledare? Det är ett politiskt och moraliskt dilemma som ger Mozartoperan Titus mildhet ständig aktualitet. De blodiga kärleksintriger som orsakar kejsarens dilemma är dock lite svårare att redogöra för idag.
Verket framförs regelbundet, likväl är Operafabrikens val djärvt. Titus mildhet är erkänt svår att sätta upp och framföra, inte minst sångmässigt. Den kvinnliga huvudrollen Vitellia görs av Leena Malkki, inledningsvis i flärdfull 20-talsklänning, avslutningsvis i mer romersk stil. Hon har mycket dramatik i sin sopran och fin rytmisk snärt i diktionen, men tröttas allteftersom uppenbart av rollens omfattning. Titus görs av Jacob Wistrand med god röstkondition och en stabil, stilig tenor som nog kan leda långt, särskilt om han fortsätter att förlita sig på sin inre säkerhet i sången. Han framträder ledigt, men blir av kostymering och regi – som är i stort sett obefintlig – nästan komiskt motarbetad i sina försök att gestalta kejserlig upphöjdhet och pondus. Den mest levande rollen blir i stället Sesto som sjungs välklingande och musikaliskt av mezzosopranen Stina Schmidt.
Operan framförs i fullängd på italienska med en berättare som på svenska kompletterar recitativen, dock sporadiskt och helt otillräckligt för den som inte förstår italienska. Till skillnad från andra små operasällskap, med samma knappa förutsättningar, deklarerar Operafabriken som konstnärlig ambition att respektera verket genom att spela det i originalversion på originalspråk. Det är en museal inställning som gör det lätt för fabriken och svårt för publiken. Jag önskar att man i stället för att intill perfektion repetera in de långa och ordrika recitativen (vilka för övrigt en pressad Mozart lär ha bett eleven Süssmayr att komponera) och att låta den bussiga operapubliken fascineras av hur fantastiskt krävande det är att spela opera, hade lagt energin på att bestämma sig för vad man vill berätta med Titus mildhet. I musikdramatik är ambitionen att berätta om och gestalta mänsklig dramatik alltid inskriven ned på notnivå. Även den ambitionen kräver respekt."
Åsa Mälhammar
"Lørdag og søndag kan du oppleve Mozarts «Titus» på Fredriksten festning.
Da kommer det Malmö-baserte selskapet Operafabriken på besøk, og det er første gang de legger sin sommerturné til en by i Norge. Tidligere har de spilt i Sør-Sverige og Danmark.
Lang turné
Årets turné hadde premiere på Thorup slott 4. juli og avsluttes første 30. august på Palladium i Malmö. Da har det besøkt 15 byer og spilt 16 forestillinger.
Halden er for øvrig det eneste stedet hvor de holder to forestillinger.
«Titus nåde» (La clemenza di Tito) var Mozarts siste operaserie og ble ikke godt mottatt. Keiserinne Marie Louises velkjente karakteristikk var «tysk svineri» («una porcheria tedesca!»). I dag ser Mozart-kjennere på denne operaen som ett av hans mesterverk.
Flyttet i tid
«Titus nåde», eller «Titus» som den oftest kalles, utspiller seg egentlig i det antikke Roma, men Operafabriken har valgt å legge til den til det ekstravagante og dekadente 1920-tallet.
– Tidsmarkeringen er en måte å få publikum til å kjenne seg igjen, i stedet for å forholde seg til de tidstypiske romerske togaene, sier produsent og solist Leena Malkki.
– Regissør Niclas Fransson ønsker med sin regi å få skuespilleriet til å leve opp til og støtte opp under operasangens fantastiske og sterke uttrykk.
Handlingen
Operaen handler om den romerske keiseren Titus, som har vraket prinsesse Vitellia som sin hustru. I stedet har han valgt Servilia, som er forlovet med den romerske adelsmannen Annio. Vitellia blir rasende og klarer å overtale hennes elsker, Sesto, til å drepe sin beste venn, keiser Titus.
Tittelrollen synges av tenoren Jacob Wistrand. Rollene som Servilia och Vitellia blir sunget av mezzosopranen Stina Schmidt og sopranen Leena Malkki.
Sangerne blir akkompagnert av et ensemble bestående av to fioliner, cello, klarinett og klaver. Kapellmestere er vekselvis Johan Reis og Valeriia Jonikic.
Halden – Naturlig
– Når vi først valgte å legge turneen også til Norge, var Halden et naturlig valg. Ikke bare fordi den er nærmest i avstand, men framfor alt fordi den har etablert seg som en viktig operaby, sier Leena Malkki.
Forestillingene går lørdag kveld og søndag ettermiddag."
Øivind Kvitnes
"Kejsar Titus är inte titelfigur i operan "La Clemenza de Tito" – själva mildheten, "La Clemenza", står i fokus. Efter en serie affektladdade episoder når intrigen sin emotionella höjdpunkt, då kejsaren skipar rättvisa. Den bekymrade Titus låter kejserlig mildhet flöda och benådar två personer som förgäves sökt lönnmörda honom.
Handlingen är tillrättalagd för att passa en "kröningsopera" – så skulle "La Clemenza di Tito" fungera i Prag 1791. Mozart fick ett par veckor på sig, men det klarade det raska geniet med glans. Texten fanns redan – skriven av specialisten Pietro Metastasio sådär sextio år tidigare, ofta tonsatt men nu moderniserad.
Operafabriken har ambitionen att vårda operakonsten och presentera mindre kända verk på originalspråket. Gruppen får arbeta med begränsade resurser, förstås. Ingen orkester, men en alert kvintettklarinett och tre stråkar under drivande ledning av pianisten Johan Reis. Ingen fursteprisande kör av senatorer men god utdelning på solistsidan. En stående scenbild med en romersk kejsare i mosaikliknande rutmönster som centrum.
Den stora ladan har mycket givmild akustik. Leena Malkki behärskar scenen och luftrummet med expansiv volym och starkt temperament i Vitellias dramatiska sopranroll. Mezzosopranerna, Stina Schmidt (Sesto, överhettad tilltänkt mördare) och Rebecca Fjällsby (Annio) skimrar dunkelt och smidigt i sina byxroller, Emma Frost förvaltar det lilla lyriska koloraturpartiet Servilia med lovande kapacitet och basen Tomas Öhman vädrar auktoritet som gardesofficern Publio. Jacob Wistrands Titus är ingen imperatorisk person, snarare en inåtvänd tänkare, en upplyst despot. Hans tenor har nobless och stadga, utom i de högsta tonerna. Han är iförd kostym och slips, vilket är ett led i att operan kostymmässigt spelas som 1920-talspastisch."
Carlhåkan Larsèn
"... Det är således inget lätt verk som kompaniet Operafabriken har tagit sig an och nu lade fram vid premiären i stallarna på Torups slott i fredags kväll. Det är en djärv satsning och som helhet måste man säga att den lyckades, främst musikaliskt, med många fina sångarprestationer och en mycket välspelande kvintett med ett välskrivet arrangemang som orkester."
"Titus mildhet är en av Mozarts mindre spelade operor. I sommar sätts den upp av turnerande fria gruppen Operafabriken, som bland annat besöker Höganäs och Båstad.
Wolfgang Amadeus Mozart skrev klart "Titus mildhet" ("La clemenza di Tito") alldeles mot slutet av sitt blott 35-åriga liv. Den uruppfördes i september 1791, tre månader innan Mozarts död. Den fick först ett mycket dåligt mottagande av hovet i Österrike, som tyckte att operan hade en allt för politisk laddning. Men med tiden har den blivit en favorit hos många Mozart-entusiaster.
– När jag hörde den första gången kände jag "nu har jag hittat min favoritopera", säger Leena Malkki, sångare och producent i Operafabriken.
– Jag blev berörd i själen. Det finns så mycket subtiliteter i den samtidigt som den också innehåller stora känslor som förlåtelse efter förräderi. Det finns nästan något lite Jesusbetonat över den.
Leena Malkki tycker det är en "otrolig ynnest" att få sätta upp "Titus mildhet".
– Den är väldigt svår rent vokalt. Samtidigt har den en fulländning i kompositionen.
Föreställningen kommer att ges på italienska med en skådespelare som berättar på svenska.
När Leena Malkki var med och startade det Malmöbaserade sällskapet Operafabriken fanns redan från början en grundtanke att spela sådant som inte tillhör de mest kända verken.
– Det blir lätt att de stora scenerna spelar kassasuccéer som "Tosca" och "Trollflöjten". Och visst, "Trollflöjten" är ett mästerverk, men det finns en otrolig skatt av operor som spelas alldeles för sällan och det måste vi göra något åt, säger hon.
Operasällskapets mål är att få fler människor att börja lyssna på opera.
– Börjar man lyssna på opera gör man det oftast i mindre format. Där har vi en roll att fylla. Vi tar oss an uppsättningarna på ett lite mer lekfullt sätt, säger Leena Malkki.
Att Operafabriken ger två föreställningar i Höganäs har sin förklaring:
– Vi har en trogen publik i Höganäs. Normalt brukar vi spela på Krapperup. Men den här gången vill vi testa Tivolihuset. Det är en fin liten scen. Det gör att vi kommer närmare folk själsligt."
Stefan Lindqvist
"Mozart är hennes favoritkompositör och Titus Mildhet, som den heter på svenska, är favoritoperan.
– Musiken är så vacker och det finns ett slags gudasinne, ett ljus, som går igenom hela operan och rör inre strängar i en, säger Leena Malkki, som själv sjunger rollen som den grymma och maktgalna Vitellia.
Handlingen kretsar kring den romerske kejsaren Titus, som ratar att ta Vitellia till sin hustru och i stället väljer Servilia, som är trolovad till adelsmannen Annio. Vitellia blir rasande och lyckas övertala sin älskare, Sesto, att mörda Titus, som är hans bästa vän. Historien är som sig bör i Rom späckad med intriger och ränksmiderier.
– Men Titus bär ett ok av mildhet. Han förlåter och älskar och det är ett starkt tema med ett budskap att man kan vara god i den brutala världen, men det krävs stort mod och styrka.
Sångligt är operan mycket krävande. Vitellia är enormt svårsjungen.
– Den svåraste roll jag gjort. Den spänner över många register, ibland är det mansröst. Den kräver en enorm uthållighet.
Sesto, som Vitellia förför och vänder mot Titus, är en så kallas byxroll och sjungs av Stina Schmidt. Också Annio är en byxroll och sjungs av Rebecca Fjällsby.
– Jag älskar byxroller. Mozart ville ha kvinnoröster i de unga mansrollerna och inte kastrater. Det var fantasieggande och tilldragande för publiken. Rollerna var skrivna för kvinnor och så gjorde många kompositörer när man ville gestalta en ung man som är lite androgyn med hög röst, säger Leena Malkki.
Operafabriken har valt att inte sätta handlingen i romersk tid utan har förlagt den i en tidlös period, mer åt jugend och art deco med romerska inslag i scenografi och smycken.
– Det får inte bli onaturligt och stelt. Vi vill ju få ut budskapet, få ut operan och hålla den levande som konstform. När man spelar i kammarformat, som vi gör, måste operan kunna tala till oss.
Att spela på många olika scener landet runt – och även i Danmark och Norge – är en utmaning. Storleken och förutsättningarna varierar. Operafabriken använder sig av skärmar för att kunna göra entréer och sortier i alla lokaler. En av lokalerna som sällskapet ser speciellt fram emot är Glyptoteket i Köpenhamn. Men att inte bara ha det ideala scenrummet är också spännande.
– Ofta inser man i lador och på innergårdar att det sker något speciellt. Folk sätter sig inte i samma distansposition som man gör på teatern utan ställer sig till förfogande på ett annat sätt. Då kan det komma otroliga reaktioner.
Förra året spelade Operafabriken Maria Stuart och det hände, på de mindre spelplatserna, att folk ur publiken kom fram och grät efteråt.
– Jag är så tacksam att få möjligheten att komma nära publiken på ett sådant sätt. Jag tycker inte att det går att jämföra The Met på bio med det. Det som händer i en salong är något speciellt, med den fysiska energin som blandas mellan artister och publik. Det går inte att sätta på burk. Det är en själslig återhämtning som man får i salongen. Och den behövs. Så upp ur tv-soffan och upplev det riktiga, säger Leena Malkki."
Yvonne Erlandsson
Recensioner och artiklar 2014 – Salong Romantica
Helsingborgs Dagblad (2014-03-13)
Operafabriken återskapar salongskonserten
http://www.hd.se/lokalt/bastad/2014/03/30/operafabriken-aterskapar
"Det gästande operasällskapet Operafabriken vill liva upp gamla tiders salongskonserter. I kväll gästar de Birgit Nilsson museum."